This is an HTML version of an attachment to the Freedom of Information request 'Delegationen Mot Segregation arkivbeskrivning samt beskrivning av allmänna handlingar'.


PROMEMORIA 
 
 
DOKUMENTDATUM 
DNR 
 
2019-05-21 
2019-1.1.1-256/1 
DOKUMENTTITEL 
Rutin för utlämnande av allmän handling 
 
 
 
Inledning 
I denna rutin beskrivs vad en allmän handling är och hur utlämnande av allmänna 
handlingar ska hanteras på Delegationen mot segregation. Den vänder sig till 
samtliga medarbetare och syftar till att tydliggöra vad lagstiftningen säger om 
allmänna handlingar samt att underlätta den praktiska hanteringen av utlämnande 
av allmänna handlingar på myndigheten. Kontakta Administrativa enheten om du 
har synpunkter på rutinen, saknar något eller har förslag på innehåll. Rutinen ska 
uppdateras en gång per år.  
1. Lagstiftning som styr utlämnande av allmän handling  
Ett antal lagar och förordningar styr myndigheternas hantering av allmänna 
handlingar. 
1.1 TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN OCH 
OFFENTLIGHETSPRINCIPEN 

Enligt offentlighetsprincipen som är en del av Tryckfrihetsförordningen (1949:105), 
TF, har allmänhet och press rätt till insyn i myndigheternas verksamhet och 
huvudregeln är att alla har rätt att ta del av de handlingar som finns hos 
myndigheterna. Den som vill begära ut en handling har också rätt att vara 
anonym. TFs regler om utlämnande av allmän handling utgår ifrån att 
myndigheterna har en fungerande dokument – och ärendehantering samt 
arkivverksamhet vilket också är en förutsättning för att TF ska fungera i praktiken. 
Rätten att ta del av myndighetens allmänna handlingar blir inte möjlig att utöva om 
de allmänna handlingarna inte registreras, hålls ordnade och vårdas.  
1.2 OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGSTIFTNINGEN 
Offentlighetsprincipen är en huvudregel inom svensk förvaltning. Rätten att ta del 
av allmänna handlingar kan bara inskränkas genom visa noga preciserade 
DELEGATIONEN MOT SEGREGATION 
141 52 HUDDINGE  · TELEFON VX  010-140 77 00 · INFO @DELMOS.SE · WWW .DELMOS.SE  
BESÖKSADRESS: ALFRED  NOBELS ALLÉ 7, FLEMINGSBERG  
1 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
ändamål som anges i offentlighets och sekretesslagen (2009:400), OSL. OSL 
fastställer undantag från TF:s offentlighetsprincip. Här klargörs även hur 
myndigheterna ska arbeta för att underlätta för medborgarna att ta del av 
allmänna handlingar samt hur registrering av inkomna och upprättade handlingar 
ska ske.  
1.3 ARKIVLAGEN 
I arkivlagen (1990:782), AL, finns de regler som statliga och kommunala 
myndigheter ska följa när det gäller arkivvården. Arkivlagen är en såkallad ramlag 
och det är Riksarkivet som fastställer de detaljerade föreskrifter för de statliga 
myndigheterna. Dessa föreskrifter finns i Riksarkivets författningssamling, RA-FS 
och Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter RA-MS. I 3 § arkivlagen anges 
vad som tillhör en myndighets arkiv. “En myndighets arkiv bildas av de allmänna 
handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 
TF 2 kap, 9§ […].” Den anger också att myndigheternas arkiv är en del av det 
nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och 
vårdas så att de tillgodoser: 
•  Rätten att ta del av allmänna handlingar, 
•  behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen och 
•  forskningens behov. 
1.4 ANNAN VIKTIG LAGSTIFTNING  
En viktig författning som påverkar myndigheternas hantering av ärenden är 
förvaltningslagen (2017:900), FL. Den anger bland annat hur myndigheter ska 
handlägga ärenden, vilken service myndigheter ska ge medborgarna, rätten till 
tolk och hur beslut kan överklagas. 
Dataskyddsförordningen (GDPR) reglerar myndigheternas behandlingar av 
personuppgifter. Som personuppgift räknas all information som kan knytas till en 
levande person. Alla former av åtgärder med personuppgifter är 
personuppgiftsbehandlingar, oavsett om det sker automatiserat eller inte: till 
exempel insamling, registrering, lagring, ändring, utlämning, radering och 
arkivering. För behandling av personuppgifter behöver myndigheter en laglig 
grund. Viktigt att komma ihåg är dock att när det gäller allmänna handlingar har 
arkivlagstiftningen företräde framför dataskyddsförordningens bestämmelser om 
längsta bevarandetid för personuppgifter
. Intresset att bevara allmänna handlingar 
prioriteras i den svenska lagstiftningen, vilket är nödvändigt för att 
offentlighetsprincipen ska kunna fylla sin funktion.   
 
2 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
1.5 INTERNA RIKTLINJER 
Delegationen mot segregations interna policys och rutiner tar upp bestämmelser 
som gäller särskilt för myndighetens uppgifter. Bland annat finns en 
handläggningsordning för utlämnande av allmänna handlingar (se Delegationen 
mot segregations arkivinstruktion) samt en rutin för registrering av allmänna 
handlingar. 
 
2. Allmän handling 
2.1 VAD ÄR EN HANDLING? 
Enligt 2 Kap 3 § TF är “en handling en framställning i skrift eller bild samt 
upptagning som kan läsas avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med 
tekniska hjälpmedel”. En handling är en bärare av information som hanteras inom 
ramen för myndighetens verksamhet och det spelar ingen roll hur dess fysiska 
form ser ut. En handling kan till exempel vara ett papper, en ritning eller ett e-
postmeddelande. Det betyder att allmänhetens insynsrätt enligt 
offentlighetsprincipen omfattar traditionella handlingar såsom papper, liksom 
uppgifter i myndigheternas informationssystem – elektroniska handlingar i 
databaser.  
2.2 VAD ÄR EN ALLMÄN HANDLING? 
För att en handling ska anses vara en allmän handling krävs att det är en 
handling, att handlingen förvaras hos myndigheten och att den är att anse som 
inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
 Handlingen behöver inte vara 
registrerad för att betraktas som en allmän handling. En handling blir också allmän 
om den tas om hand för arkivering. För att få slänga en allmän handling krävs ett 
särskilt beslut om detta, ett så kallat gallringsbeslut. Generella gallringsbeslut 
fattas av Riksarkivet och utifrån dessa kan myndigheterna besluta om gallring. 
Myndigheter kan också ansöka om myndighetsspecifika gallringsbeslut hos 
Riksarkivet.  
2.2.1 Inkommen handling 
En handling anses som inkommen när den anlänt till myndigheten eller kommit 
behörig tjänsteman tillhanda. I 22 § FL ges en ingående beskrivning om hur 
begreppet “inkommen” ska tolkas. “Om en handling genom en postförsändelse 
eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått en 
 
3 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
myndighet eller behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock 
anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som 
osannolikt att handlingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av 
för myndigheten på ett postkontor.”  
Varför är det så viktigt att veta när en handling har kommit in? Det har främst 
betydelse när handlingarna ska vara inkomna en viss bestämda tidpunkter, till 
exempel vid ett sista ansökningsdatum eller i ett överklagansärende. E-post 
räknas som inkommen den dag det anlänt till myndighetens e-brevlåda.  
2.2.2 Upprättad handling  
När en handling är att anses som upprättad varierar beroende på 
omständigheterna. Huvudregeln är att en handling anses allmän när den fått sin 
slutgiltiga utformning. Detta kan till exempel vara när handlingen expedierats 
(sänts iväg) eller när beslutande chef har undertecknat ett beslut. En handling 
anses också upprättad när ärendet den tillhör har slutbehandlats hos 
myndigheten. Handlingar som inte expedierats i ett ärende blir allmänna när 
handlingen är upprättad och tillförts ett ärende, till exempel en tjänsteanteckning. 
En upprättad eller inkommen handling anses allmän oavsett om den har 
registrerats eller inte och avsett om ärendet är avslutat. För vissa handlingar finns 
särskilda regler för när de anses upprättade. Ett diarium, journaler och register där 
ärendeanteckningar förs fortlöpande, anses som upprättade när handlingen har 
färdigställts för anteckning eller införing. Samma regler gäller för 
pappershandlingar som för elektroniska handlingar.  
2.2.3 Förvarad handling  
Att en handling är förvarad hos myndigheten är en förutsättning för att handlingen 
ska kunna anses som allmän och därmed kunna begäras ut. När det gäller 
elektroniska handlingar, alltså uppgifter i ett informationssystem, slår TF fast att 
dessa ska anses som förvarade hos myndigheten om de elektroniska 
handlingarna är tillgängliga för myndigheten med hjälp av tekniska hjälpmedel 
som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form som kan läsa, 
avlyssnas eller på annat sätt uppfattas samt att detta kan göras med 
rutinbetonade åtgärder.   
 
4 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
 
3. Handlingar som inte är allmänna 
Det är inte alla handlingar inom en myndighet som är allmänna. Nedan listas ett 
antal handlingsslag som inte är allmänna trots att de förvaras på Delegationen 
mot segregation.  
3.1 INTERNA HANDLINGAR 
Huvudregeln är att en handlingsutväxling mellan olika enheter inom samma 
myndighetsorganisation ska betraktas som myndighetens interna angelägenhet 
och alltså blir inte handlingen allmän. Handlingen betraktas inte som inkommen 
(hos mottagaren) eller upprättad (hos avsändaren). Ett undantag är om enheterna 
eller avdelningarna agerar som fristående enheter gentemot varandra, till exempel 
utövar kontrollverksamhet. Huruvida ett e-postmeddelande som skickats internt är  
en allmän handling eller inte är dock något oklart. I tre kammarrättsdomstolar har 
man sett olika på e-postmeddelandets status.  
3.2 UTKAST, MINNESANTECKNINGAR OCH KONCEPT 
Utkast, minnesanteckningar och koncept, så kallade arbetshandlingar, är inte 
allmänna handlingar så länge som de inte arkiveras eller expedieras (skickas 
iväg). Dock är minnesanteckningar från föredragningar eller liknande 
sammanträden att likställa med protokoll och utgör allmän handling när de har 
justerats eller på annat sätt färdigställts.  

Utkast och koncept till myndighetsbeslut eller skrivelser är handlingar som utgör 
förstadier till definitivt utformade handlingar och som därför även kallas för 
mellanprodukter. (läs mer under 3.3) Hit hör även “kladdar” som ska omarbetas 
eller råtabeller som ska användas vid framställandet av statistik. 
3.3 MELLANPRODUKTER 
Myndigheter har en viss frihet att skicka handlingar mellan varandra i samband 
med samråd och för att få synpunkter inför ett framtida remissutskick, alltså i ett 
rent konsultationssyfte. Det är viktigt att tänka på att handlingar som skickats från 
myndigheten för synpunkter inte blir en allmän handling när den inkommer till den 
andra myndigheten. De synpunkter som sedan kommer in till den frågande 
myndigheten är dock att anses som en inkommen och allmän handling. Om en 
person lämnar sina synpunkter muntligt, till exempel via telefon, och handläggaren 
 
5 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
skriver ner dem i en tjänsteanteckning, så är detta en upprättad handling inom 
myndigheten.  
3.4 ALLMÄN HANDLING – OFFENTLIG ELLER HEMLIG? 
Om det bedöms att en handling som har begärts ut är en allmän handling måste 
myndigheten alltid innan ett utlämnande pröva om handlingen innehåller uppgifter 
som är belagda med sekretess. Det är endast om det finns någon 
sekretessbestämmelse som omfattar uppgifterna som ett utlämnande kan nekas. 
En allmän handling som inte omfattas av sekretess brukar benämnas som 
offentlig medan en handling som omfattas av sekretess brukar benämnas hemlig.  
Möjligheten att sekretesskydda en allmän handling är strikt reglerat av TF och 
OSL. Enligt 2 kap 2 § TF anges sekretess för följande intressen: 
•  rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig 
organisation, 
•  rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 
•  myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 
•  intressen att förebygga eller beivra brott, 
•  det allmännas ekonomiska intresse, 
•  skyddet för enskilda eller ekonomiska förhållanden samt, 
•  intresset att bevara djur- eller växtart. 
 
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är själva handlingen som är hemlig utan 
uppgifterna i denna som kan vara sekretesskyddade. När sekretess anges som 
skäl att inte lämna ut en allmän handling ska det alltid finnas en hänvisning till 
tillämpligt lagrum. Det måste alltså alltid finnas ett tydligt lagstöd för att kunna 
hindra ett utlämnande.  

3.5 SEKRETESS OCH TYSTNADSPLIKT 
Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift till enskild eller annan myndighet, 
vare sig detta sker muntligt, genom att en allmän handling lämnas ut eller på 
annat sätt. Sekretessbestämmelserna innebär således både tystnadsplikt och 
såkallad handlingssekretess. Regler kring sekretess anges främst i offentlighets- 
och sekretesslagen, OSL. Sekretessbestämmelserna innebär som angetts ovan 
 
6 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
begränsningar i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar och i vissa fall 
även i meddelarfriheten.  
3.6 OLIKA STARK SEKRETESS 
Sekretessen är olika stark för olika uppgifter. Det vanligaste är att sekretess gäller 
endast om det kan antas att en viss skada uppkommer om uppgifterna röjs, ett 
såkallat rakt skaderekvisit. I andra bestämmelser är utgångspunkten att sekretess 
gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan risk för skada eller men, ett 
såkallat omvänt skaderekvisit. Denna typ av sekretessbestämmelser används när 
det finns ett behov av starkare sekretesskydd. Det förekommer även 
bestämmelser där sekretess gäller undantagslöst, så kallad absolut sekretess, till 
exempel för uppgifter som en myndighet fått i syfte att framställa statistik eller vid 
upphandlingsärenden.  
Om en handling delvis innehåller uppgifter för vilka sekretess gäller ska 
handlingen delvis lämnas ut genom att maska (stryka över) de uppgifter för vilka 
sekretess gäller. Om en myndighet finner risk för skada eller men som enligt en 
sekretessbestämmelse hindrar att en uppgift lämnas ut kan undanröjas genom ett 
förbehåll som inskränker rätten att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska 
myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Med ett förbehåll 
enligt ovan inskränks rätten att meddela och offentliggöra uppgifterna.  
Viktigt att komma ihåg är dock att det inte går att avslå en begäran om allmän 
handling med hänvisning till sekretess utan att pröva sekretessen. 
 
3.7 SEKRETESSBELAGDA HANDLINGAR HOS DELMOS 
Delmos har handlingar som innehåller sekretess. Exempelvis gäller absolut 
sekretess i upphandlingsprocessen, ända fram till att beslut är fattat eller på annat 
sätt avslutats. Även vissa uppgifter om anställdas privata och ekonomiska 
förhållanden lyder under sekretess.   
 
4. Utlämnande av allmän handling 
Enligt TF har alla medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. En enskild 
person som efterfrågar en handling har också rätt att vara anonym. Handläggaren 
på myndigheten som prövar utlämnandet får inte heller fråga i vilket syfte som 
handlingen begärs ut. Undantaget är vid sekretessbelagda uppgifter, då 
myndigheten ibland kan behöva vidare upplysningar för att kunna avgöra om ett 
utlämnande kan ske. Den som begär att få ta del av en allmän handling är dock 
 
7 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
skyldig att precisera vilka handlingar som begärs ut så att myndigheten kan 
identifiera handlingen/handlingarna. Myndigheten måste alltså få klart för sig vilka 
handlingar som begäran avser för att kunna pröva frågan om utlämnande. Vid en 
förfrågan om utlämnande från en journalist ska Delmos kommunikationsansvarige 
alltid informeras.  

4.1 HANTERING AV BEGÄRAN OM ALLMÄN HANDLING 
När en begäran om utlämnande av allmän handling kommer in till myndigheten 
ska denna hanteras skyndsamt. Det betyder att någon ska börja arbeta med 
begäran så snart som möjligt. Handläggningen av en begäran om allmän handling 
ska alltid handläggas enligt följande tre steg: 
1.  Är det som begärs ut en handling? 
2.  Är handlingen allmän? 
3.  Omfattas handlingen av sekretess? 
4.2 VIKEN MYNDIGHET SKA PRÖVA UTLÄMNANDEN? 
Vid prövning av utlämnande av allmän handling är det den myndighet som får 
frågan som ska pröva utlämnandet. Myndighetens serviceskyldighet (FL) innebär 
dock att en myndighet ska hjälpa sökanden att ta tillvara sina medborgliga 
rättigheter och om någon av misstag vänder sig till fel myndighet bör personen 
hjälpas till rätta. Om en handling finns hos flera myndigheter är varje myndighet 
skyldig att pröva begäran om utlämnande i de fall sökanden vänt sig till 
myndigheten. För det fall den begärda handlingen inte förvaras hos den 
myndighet dit begäran gjorts och den sökande inte nöjer sig med att bli hänvisad 
till en annan myndighet, ska sökande informeras om rätten till ett beslut av 
myndigheten.  
4.3 VEM SKA PRÖVA EN BEGÄRAN OM UTLÄMNANDE OCH 
HUR GÅR DET TILL? 

Prövandet av ett eventuellt utlämnade ska i första hand göras av den 
befattningshavare som ansvarar för vården av handlingen. Följande medarbetare 
ska anses ha handlingen i sin vård: registrator, föredragande eller annan 
handläggare i ett visst ärende. Vid en förfrågan om utlämnande är det alltså dessa 
personer som först prövar om det finns sekretessbelagda uppgifter i materialet 
som efterfrågas. Om handlingen bedöms vara allmän och offentlig ska den 
omedelbart lämnas ut
. I dessa fall behöver inte något särskilt beslut om 
överlämnade fattas.  
 
8 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
Om det råder tveksamheter kring huruvida handlingen kan lämnas ut eller inte ska 
frågan hänskjutas till myndigheten (enligt gällande delegationsordning). För det 
fall då begäran om att få del av allmän handling helt eller delvis inte kan 
tillmötesgås ska sökande få reda på det. Sökande ska också informeras (muntligt 
eller skriftligt) om att denne kan begära ett beslut och att ett skriftligt beslut krävs 
för att beslutet ska kunna överklagas. Sökande har alltså rätt att få ett 
överklagbart beslut om den handling som denne begärt att få del av inte kan 
lämnas ut helt eller delvis eller endast lämnas ut med förbehåll. 
Det skriftliga 
beslutet att avslå en begäran om att få ta del av allmän handling ska vara 
motiverat med skäl (lagrum) och försett med överklagandehänvisning (se mallar 
för överklagande nedan). Ett sådant beslut kan överklagas hos Kammarrätten (se 
4.6 Vad händer vid ett överklagande).  
Även då grunden för avslag är att handlingen inte är allmän eller inte finns hos 
myndigheten ska bestämmelserna om utlämnande tillämpas.  
4.4 TA DEL AV ALLMÄN HANDLING 
Den som vill ta del av en allmän handling (som är offentlig) har rätt att utan avgift 
läsa eller titta på handlingen på plats hos myndigheten. Kan handlingen inte läsas 
eller uppfattas på något annat sätt än med tekniska hjälpmedel, ska myndigheten 
ställa sådana till förfogande. Handlingen får också skrivas av, fotograferas eller 
spelas in. En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på plats om 
betydande hinder föreligger. Istället kan då handlingen tillhandahållas genom 
avskrift eller kopia. När det gäller elektroniska handlingar har myndigheten ingen 
skyldighet att lämna ut dessa i någon annan form än utskrift. Alla handlingar som 
lämnas ut digitalt ska vara i formatet PDF.  

4.5 AVGIFT FÖR KOPIOR 
Avgifter för kopior m.m. av allmänna handlingar regleras i avgiftsförordningen 
(1991:191) och vid utlämnade av kopior har myndigheten rätt att ta betalt.  Enligt 
förordningen är 9 sidor gratis. Avgiften för 10 sidor är 50 kr och sidor därutöver 
kostar 2 kr styck.  
4.5.1 Handlingar som finns lagrade elektroniskt 
Många handlingar finns lagrade elektroniskt och enstaka sådana kan e-postas 
kostnadsfritt. En avgift tas ut om beställningen omfattar 10 handlingar eller mer. 
Avgiften är 50 kronor för den tionde handlingen och 2 kronor för varje handling 
därutöver. 
 
9 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
4.5.2 Handlingar som inte finns lagrade elektroniskt 
För handlingar som måste skannas in tas en avgift ut om beställningen omfattar 
10 sidor eller mer. De första 9 sidorna är alltså gratis, den tionde sidan kostar 50 
kronor och varje sida därutöver 2 kronor. 
4.5.3 Papperskopia 
En avgift tas ut för beställningar som omfattar 10 sidor eller mer. Avgiften är 50 
kronor för den tionde sidan och 2 kronor för varje sida därutöver. 
Eventuell kostnad för porto eller postförskottskostnad tillkommer. 
4.5 VAD HÄNDER VID ETT ÖVERKLAGANDE? 
Ett överklagande på ett skriftligt beslut om avslag om att utlämnande av allmän 
handling ska inkomma till myndigheten inom tre veckor efter att den enskilde fått 
ta del av det skriftliga beslutet. Det är den avslagsbeslutande myndigheten som 
ska avgöra om överklagan har inkommit i tid. Har överklagan inkommit i tid ska 
det tillsammans med övriga handlingar i ärendet vidarebefordras till 
Kammarrätten. Kammarrättens beslut kan i sin tur överklagas till Högsta 
förvaltningsdomstolen. Det är bara den sökande som kan överklaga beslutet.    
 
 
 
 
10 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
Mall 1 – Helt avslag på utlämnande 
Angående begäran om utlämnande av allmän handling 
Du har den [datum] begärt att få ta del av [beskrivning av den/de handlingar som 
begärts ut]. 
 
Beslut 
Din begäran avslås. 
 
Skäl 
För uppgifterna i handlingen/handlingarna gäller sekretess enligt [tillämpligt 
lagrum] offentlighets- och sekretesslagen (OSL). 
Av [tillämpligt lagrum] offentlighets- och sekretesslagen (OSL) följer att sekretess     
gäller [lydelsen i lagrummet] 
[Beskriv anledningen till varför uppgifterna omfattas av sekretess. Exempel: (21 
kap 1 § OSL): Handlingen innehåller uppgifter som rör enskilds hälsa och det 
måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida 
betydande men om uppgiften röjs.] 

Av ovanstående skäl lämnas handlingen/handlingarna inte ut. 
För Delegationen mot segregation enligt gällande delegationsordning. 
………………………………………. 
[Namn] 
 
Anvisning om överklagande 
Om du vill överklaga ovanstående beslut ska detta ske skriftligen till 
Kammarrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock inges till Delegationen mot 
segregation under nedanstående adress. Överklagandet ska ha inkommit till 
Delegationen mot Segregation inom tre veckor från de dag du fick ta del av det 
skriftliga beslutet. Av överklagande ska framgå vilket beslut du vill överklaga, den 
ändring av beslutet du begär samt skälen för ändringen.  
 
 
 
11 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
Överklagan skickas till: 
Delegationen mot segregation  
Alfred Nobels allé 7 
141 52 Huddinge 
 
 
 
12 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
Mall 2 – Delvis avslag på utlämnande 
Angående begäran om utlämnande av allmän handling 
Du har den [datum] begärt att få ta del av [beskrivning av den/de handlingar som 
begärts ut]. 
 
Beslut 
Handlingen/handlingarna kommer att lämnas ut till dig i delvis maskerat skick. 
Avseende de maskerade uppgifterna i handlingen/handlingarna avslås din 
begäran.  
 
Skäl 
För de maskerade uppgifterna i handlingen/handlingarna gäller sekretess enligt 
[tillämpligt lagrum] offentlighets- och sekretesslagen (OSL). 
Av [tillämpligt lagrum] offentlighets- och sekretesslagen (OSL) följer att sekretess     
gäller [lydelsen i lagrummet] 
[Beskriv anledningen till varför de maskerade uppgifterna omfattas av sekretess. 
Exempel: (21 kap 1 § OSL): Handlingen innehåller uppgifter som rör enskilds 
hälsa och det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne 
kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.] 

Av ovanstående skäl lämnas de maskerade uppgifterna i handlingen/handlingarna 
inte ut. 
För Delegationen mot segregation enligt gällande delegationsordning. 
………………………………………. 
[Namn] 
 
Anvisning om överklagande 
Om du vill överklaga ovanstående beslut ska detta ske skriftligen till 
Kammarrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock inges till Delegationen mot 
segregation under nedanstående adress. Överklagandet ska ha inkommit till 
Delegationen mot segregation inom tre veckor från de dag du fick ta del av det 
 
 
13 (14) 
 


PROMEMORIA 
 
skriftliga beslutet. Av överklagande ska framgå vilket beslut du vill överklaga, den 
ändring av beslutet du begär samt skälen för ändringen.  
 
Överklagan skickas till: 
Delegationen mot segregation  
Alfred Nobels allé 7 
141 52 Huddinge 
 
 
14 (14)